“En av de svettigare matcherna i lågländarnas historia. Trots att matchen inte gick till övertid tog den inte mindre än 3½ timme att spela klart.

Det började i ett rasande tempo med att vålnadernas fans precis när matchen blåstes igång gjorde processen kort med domaren (som, spekulerade lågländarna, antingen ansågs vara mutad eller bara väldigt mör). Det fick till följd att Patrik Sengångare kunde springa runt och sparka på allt som låg ned på marken första halvlek, vilket inte uppskattades av alverna. Det såg dock ut som dom skulle kunna hålla tillbaka vålnadernas offensiv efter ett fenomenalt lagarbete toppat av Orloka "vampyrdödaren" Garlandeths idoga blitzande. Tyvärr gjorde Goran Gast matchens prestation och lyckades plocka upp bollen trots hård bevakning och dodga undran från alverna och springa in med den. Lågländarnas tränare blev så frustrerad att han beordrade alverna till något så ovanligt som att ställa sig runt och sparka på drakborgen den lilla tid som fanns kvar i första halvlek när lågländarna tog emot. Han blev så illa sparkad att han blev skadad, tyvärr så läkte såren snabbt så det hjälpte inte. Lågländarnas fans buade givetvis ut det egna laget när dom såg den ofattbara förbrytelsen.

Andra halvlek startade med att lågländarna satte igång en rasande offensiv, och lyckades med en snabb kvittering. Sedan började kampen om segermålet. Det blev en väldig gröt i mitten och alv efter alv slogs blodig ut. Men efter att en mumie(?) försökt springa hela 5 steg samma drag och oturligt kollapsade i ansträngningen kunde lågländarna få ned Ville Vålnad (som matchen i ära gick på anabola), sno åt sig bollen och springa för seger.

Vingåkers Vålnader lyckades på de få sekunder som var kvar nästan få in kvitteringen, men ett tappert försök från Johan Razerblaze slutade med att han ramlade på mållinjen. Tränaren kunde äntligen pusta ut.

Tack för en mycket bra, lång och underhållande match Arkeo. Ser fram emot nästa möte.”